I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med Multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar.Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter.

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för aspekter gällande ekonomistyrning och dess utveckling gällande alternativa mätmetoder i multinationella företag på dagens mogna marknader. De teorier som används är ekonomistyrning i allmänhet relaterat till ekonomistyrning i multinationella företag samt presentation av traditionella och nya mätmetoder. Vi har utgått från en modell av Anthony & Govindarajan, vilken vi sedan utvecklat till ett teoretiskt ramverk. Vår studie bygger på intervjuer med 17 personer på olika nivåer och i olika positioner inom vårt fallföretag SCA Packaging. Dessa personer har befunnit sig i Sverige, Tyskland, Storbritannien och på huvudkontoret i Bryssel.

Den här rapporten behandlar ett examensarbete där målet var att programmera en projektdatabas och projektöversikt åt Milton Medicinteknik KB. Syftet var att dess projektgrupper ska kunna komma åt att granska sina filer samt se filernas relationer med varandra, genom inloggning på en hemsida. Språken som användes var MySQL för att hantera databasen, PHP för att kommunicera mellan hemsidan och webbservern, HTML för att formatera webbsidorna och ActionScript 3 som är Flash programmeringsspråk för att programmera projektöversikten. I huvuddelen av rapporten är det beskrivet hur projektöversikten och projektdatabasen fungerar. Från hemsidan kan man ladda upp filer som hanteras av projektgrupper och användare med rätt rättigheter. Det finns tre typer av behörighet som användarna kan ha: Administratör som kan skapa användare och projektgrupper, projektledare som ansvarar för sin egen projektgrupp samt vanliga användare som endast kan ladda upp och länka filer i sin egen projektgrupp.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget.Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering..

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget.Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen.Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen.Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag.Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering..

Med globaliseringen ökar antalet multinationella företag vilket medför att många varumärken byter nationalitet när fusioner och förvärv genomförs. Många varumärken marknadsförs i sin tur med sitt ursprung vilket skapar ett potentiellt problem kring tvetydighet. Studier visar att ett varumärkes ursprung kan påverka konsumenter i deras köpbeslutsprocess då bland annat stereotyper om länder spelar in. Uppsatsens problemformulering är: Vilken betydelse har brand origin för globala varumärken som ägs av multinationella företag? Huvudsyftet är att undersöka varumärkens brand origin avseende hur konsumenterna uppfattar dem samt hur företagen marknadsför dem.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), som är företagens sociala samhällsansvar har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Den grundar sig på företagens frivilliga samhällsansvar och är indelat i tre ansvarsområden: ekonomisk, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Syftet med CSR är att företag ska driva sin verksamhet på ett långsiktigt hållbart sätt för att kunna uppnå det måste det finnas en optimal balans mellan de tre områdena.Ett omtalat begrepp inom CSR är hållbar utveckling, som definieras enligt (World Commission on Environment and Development, 1998:57) som en ? utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. I takt med att CSR blev allt viktigare ville företag redovisa sitt arbete och med tiden utvecklades en del riktlinjer för redovisning av CSR arbetet.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett vida diskuterat ämne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet är väldigt brett, vilket försvårar arbetet för företag att definiera, samt förstå innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affärssamhälle mycket externa påtryckningar från diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa påtryckningar varierar även geografiskt i världen eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis värderingar och förväntningar, vilket ytterligare försvårar arbetet för multinationella företag. Därför har denna rapport fått syftet med att undersöka hur MNF möter dessa påtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Syftet med denna uppsats var inledningsvis att redogöra för de allmängiltiga internprissättningsmetoderna, motiven bakom dessa och undersöka vilka som används av svenska multinationella koncerner. Avsikten var vidare att beskriva de kommande dokumentationskraven avseende internprissättning samt dess förväntade inverkan på efterlevnaden av armlängdsprincipen och företagens strategi för koncernintern handel. Resultatet visade att interhandel främst skedde med varor, men i viss mån även tjänster, varumärken och patent. Merparten av de tillfrågade använde sig företrädesvis av metoden rådande marknadsprissättning, dock förkom också uppskattat marknadspris, självkostnad samt självkostnad plus vinstpålägg. Hälften av de tillfrågade koncernerna var medvetna om den föreslagna förändringen av dokumentationskraven vid intern handel.